Har länge velat prova brunchen på
Långholmens värdshus, men av någon anledning inte riktigt kommit mig för. Men förra söndagen firade vi man och svärmor med solig promenad och efterföljande brunch. Mycket, mycket gott! Förresten det första brunchstället vi varit på som slopat träliga pannkakor på ständig värme och "gör din egen våffla-grejen" till förmån för pannkakstårta på efterrättsbordet. Behöver vi tillägga att dottern var lyrisk....?
/Moster
Ps. Vi tog en snabbtitt inne fängelse-/vandrarhemsdelen oxå. Mycket fascinerande för en 5-åring, men även för Moster som kände historiens vingslag på mer än ett sätt: på murarna till rastgårdarna satt nämligen min mormor och hennes bröder om helgerna som barn - tillsammans med resten av "knivsöders" invånare, får man förmoda - då traktens nöje var att se på när fångarna "luftades". Hemskt, kan tyckas, men rätt fascinerande oxå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar