Yrkesskicklighet

Erkänner. Den här typen av yrkesskicklighet imponerar och lockar till sig både stora och små. Just de här konstverken "fick vi oss till livs" på höstlovets solsemester.

Star wars!

För ett tag sen fick jag en beställning på en Star wars tårta. Eftersom jag är ganska ny på detta med att göra speciella tårtor, så var jag lite osäker på om jag skulle lyckas. Men jag gjorde i alla fall ett försök och resultatet blev jag nöjd med. 

 

Den är gjord på en klassisk tårtbotten och eftersom pojken endast ville ha grädde och bär så blev ett lager med jordgubbar och ett lager med grädde, banan och maräng. Jag spacklade tårtan med grädde och klädde den med svart marsipan. Alla text har jag skrivit ut från datorn och sedan använt som mall för att skära ut i marsipanen. 

/Fröken

Ekologiskt smakar godast

Även i gatukonstens värld smakar ekologiskt godast. Något att tänka på i julskinketider....?

 

Matkonst

Nyligen spenderade vi en härlig vecka i Turkiets sol. Träning, vila och massor av god mat stod på schemat. Det sistnämnda trots att vi bodde på en "resort" modell större och konceptet var "all inclusive". Så bra att vi faktiskt inte längtade efter någon annan restaurang på hela
veckan. Varje dag fanns nya rätter på den gigantiska buffén - å varje dag fanns ny matkonst att beskåda. Imponerande!

 

Drakögon

av Moster

Jag brukar stolt säga att jag äter det mesta. Att jag inte är rädd för att prova nya saker. Men det finns vissa saker jag helst inte stoppar i munnen. Saker som fortfarande rör på sig på min tallrik. Och saker som med stora (riktiga) ögon stirrar tillbaka på mig från tallriken. Och så finns det gränsfall. De här asiatiska frukterna, till exempel. På det senaste tillskottet på vår restauranghimmel i området serveras en asiatisk frukt till notan: Drakögon. Namnet kommer av att den söta, genomskinnliga frukten påminner om ögongloben, medan den svarta kärnan liknas vid pupillen. Goda. Men lite läskiga, faktiskt: håll med om att set ser ut som frukterna stirrar på en...!

Ps. Måste bara tillägga att det är ljuvligt att få en god Bibimbap, helt okej kimchii och en koreansk öl i vårt kvarter. Och okej. Jag erkänner. Det finns faktiskt en del andra saker än de ovan nämnda som jag helst inte äter. De där skalbaggarna och larverna som säljs som snacks på koreanska gator låter jag bli. Mest för att de luktar vedervärdigt. Nästan så att surströmming luktar hallon i jämförelse!

 

 

 

Recept på en riktig ölänning

Strax före påsk börjar mitt ölandshjärta bulta lite extra hårt. Så även i år. För det är med påsken Ölandsåret börjar. Och för att det är något visst med Öland på vårkanten, det är både "riktiga ölänningar" (med eller utan "koskräck") och "sommardito" överens om.  Det är nu vi vill öppna upp husen för sommaren, njuta av fågelsång och de där första solstrålarna som värmer så gott på husets läsida. Det är till påsken vill vi smaska i oss vårprimörer, stoppa i oss årets första korv från Rosas och avnjuta den där första fikakorgen någonstans på öns västra kust.

Bilden är lånad från Kaffestugan i Bödas Facebooksida

Men så blir det inte i år. Förutom att kylan bitit sig kvar även på den bästa av sommaröar, får vi skjuta upp vår Ölandspremiär av andra skäl och hålla tummarna hårt för att det alls blir någon Ölandsvår i år. Lite deppigt, men inte värre än att jag kan göra det bästa av situationen. Som till exempel att glupskt sluka "Ölandsmagazinet Vår" som damp ned i lådan häromdagen. I den läser jag bland annat att  den bok om mat, möten och miljöer på Öland jag sedan en tid hört talas upp nu släpps i dagarna. Mycket efterlängtat och nu högt upp på min "vill ha"-lista.

Fast... En invändning kan jag inte skaka av mig: - var det inte just den här boken som jag skulle ha skrivit.....?

/moster

Ps. Boken är skriven av Magnus Bremefors och Johan Marin och är den första av totalt fem planerade. Det ska bli oerhört spännande att läsa om en rad lokala matproducenter och Ölands matkulturhistoria. Men mest ser jag nog fram emot receptsamlingen som Ölandsmagazinet beskriver som "gedigen" och omfattar bokens sista trettio sidor. Mums för både tanke och själ, alltså!

Har försökt att googla fram en länk till boken, dvs. ge Er lite köpinformation, men hittar endast bloggen Ölandskokboken som Johan Marins dotter driver.

Matglada barn

Det brukar ju sägas att man är expert på barnuppfostran ända tills barnen är en del av ens verklighet. Då handlar det mer om att välja sina fighter, för tålamodet räcker sällan till att slåss på alla fronter hela tiden, varje dag! Det brukar ju också sägas att barn aldrig gör som Du säger - de gör som Du gör.

För vår del var vi tidigt överens om att vi ville prioritera sunda matvanor: att vår dotter äter bra saker och att vi äter tillsammans under lugna former. Den stunden på dagen då vi kan landa, umgås och mötas. Numera tar dottern ofta "konversationsansvar": är mannen inte hemma ser hon det som sin uppgift att fråga "hur har Din dag varit idag, mamma? Har det hänt något roligt på jobbet?". Dessutom tycks vårt matintresse ha "smittat av sig": Snart 5 år gammal grejar hon själv att på uppdrag hämta aubergine, fänkål och jordärtskockor på affärens hyllor. Hon klipper ut "fina matbilder" ur gamla tidningar, dekorerar sin tallrik med färska örter och insisterar på att även hennes portion ska fotograferas innan hon börjar äta. Igår insisterade hon på att vi skulle köpa ägg, rädisor, oliver och gräslök: hon ville göra "råttor" som "de gjorde på Bolibompa". Så enligt hennes direktiv blev det "Äggråttor" till frukost imorse. Fina, va'?!

Vi delade ett kokt ägg på mitten, gjorde ett par snitt där vi stoppade ner halva skivor av rädisor (öron). Till ögon använde vi små bitar av svarta oliver (senare fick de även en liten bit grön oliv som nos). Med en tandpetare gjorde vi ett litet hål baktill där vi stoppade in ett strå gräslök som svans. Sen "bäddade" dottern en tallrik med salladsblad och några extra bitar rädisor som "kuddar" till råttorna.

Snöiga gubbar

Så blev det äntligen lite vinterkänsla med minusgrader och någon halv centimeter snö på Stockholms gator. I brist på tillräckligt mycket med snö för att göra egna gubbar njöt vi av de här fina som vi hittade på Bistro Voltaire i Dieselverkstaden. Söta så det förslår!

Skördetid - en fantastisk tid